Balans
Hej fina du!
Dagarna säger bara swoooosch och så är dom förbi. Även fast vi inte kommit in i det riktiga ekorrhjulet ännu så bara snurrar det på. Inskolningen går fortsatt bra. Jag säger hittills! Måste alltid säga hittills när det gäller sånt för jag har erfarenhet av att om jag säger "Åh, vad bra det går!" så kommer det en känga i huvudet sedan när det sker det motsatta :) Jag tror på sånt. Man får liksom inte säga "Vad skönt att det inte var någon kö här!", för då hinner man inte komma längre än runt hörnet så blir det tvärstopp.
Jag har gått och blivit dålig. På ganska många vis kan man säga! Min kropp har ställt sig ungefär 2 cm ifrån en vägg... jag har inte snuddat den riktigt än, men gör jag ingen förändring så säger det "pang". Legat inlagt på Huddinge Sjukhus har jag hunnit med i veckan men kraftiga magsmärtor och jag har åkt på en snuva som heter duga.
På Huddinge sjukhus var jag in en sväng för jag hade så vanskligt ont. Efter min första undersökning föll tårarna som att jag var 3,5 år och totalt hjälplös. Jag vet inte riktigt hur det känns när man är utbränd. Jag vet inte hur det känns när man är påväg mot väggen. Men jag är inte långt borta om jag får chansa samtidigt som jag känner efter.
Jag är väl en höjdare på att bara tuta på. Hela tiden ska jag tillåta mig själv vara överallt! Jag klarar ALLT själv och det är inga konstigher att bygga rom på en dag. Vid tre tillfällen tidigare har jag legat inlagd ett par dygn på sjukhus för min mage. Jag borde ha lärt mig! Men det är liksom jag på något vis. Det sitter i min ryggmärg att vara alla till lags, att orka och fixa med allt som både jag själv och andra bestämmer mig att göra.
Nu känner jag att jag dragit i handbromsen. Och det var nog därför tårarna kom där på britsen på sjukhuset! För att jag blir så naket rädd och medveten om att jag gör fel som inte lyssnar på min kropp förrän den måste säga till ordentligt. Jag har verkligen bromsat! Hela den här veckan har jag försökt samla både min kropp och mina tankar. Vart vill jag? Och när ska jag. Och hur ska jag.
Den här hösten och kommande vintern blir det inget annat än fokus - hälsa. Nu är det på tiden att få ordning på kroppen och hitta en balans.
Balans får nog bli rubriken från och med nu. Balans är ett sådant kraftfullt och mäktigt ord som är nog så viktig. Att ha balans i livet och i kroppen... det blir mitt fokus.
Ikväll ska jag till en Osteopat och gå igenom kroppen (främst nacken för att förhöja syresättningen till hjärnan) och efter det ska jag träna Crossfit i den mån och takt jag mäktar med. Vet att det låter konstigt med det sistnämnda men faktum är att jag måste åka dit även för psyket. Tar jag mig inte dit så kommer jag aldrig göra det. Med eller utan magsår - någonstans måste man börja. Bara jag gör det i min takt. Det är viktigt!
Tack för att du lyssnade på mitt tjabbel ♥