Önskar att vinden vänder
Halloj!
Fick just ett litet break för att sätta mig ner och dricka lite kaffe! Jag har varit iväg på massage nu tidigt på morgonen hos en naprapat. Eftersom man inte värderar sig själv längre så blir ens kropp åtsidosatt, därav blir knutarna bara fler och fler i ryggen! En punkt som jag måste bättra mig på alla gånger...
Vi har haft ett gäng kaos-dagar här hemma i drygt en veckas tid nu! Lennox håller ju på att få tänder (har fått en) och han är inte sig lik överhuvudtaget. Sover ingenting, gnäller mest hela tiden, ingenting funkar. Att sitta i vagnen som han älskat tidigare går inte alls. Det ENDA som får honom att somna nu är närhet, närhet, närhet. Så vår bärsele har gått varm här hemma nu! Tutten fungerar inte alls, inte heller nappen när han väl blivit ledsen. Från en sekund till en annan kan han skrika rätt ut och slutligen börja hyperventilera.
Jag är väldigt öppen och ärlig med hur jag känner kring det mesta i mitt liv. Så också om föräldraskapet! Här kommer du få fortsätta läsa om underbara dagar när allt är som en enda stor skinande sol, men du kommer även få dela de grå dagarna när allt man vill är att krypa in i en koja och försvinna en liten stund. Livet. Livet är verkligen en herrens balansgång mellan det ena och det andra.
För stunden känns det som att det är fler saker som stjäl energi, än återhämtning och tankning av det. Och ibland har man överskott av det och inte vet vad man skall göra av allt :) Jag tror jag har gråtit en liten skvätt 5 dygn i rad nu. Nog för att jag har PMS på kuppen just nu, men sömnen har verkligen varit under all kritik senaste veckan. Jag sätter mig inte först i bussen... Lennox kommer alltid att vara den som går först!
Men jag är VÄLDIGT sömnberoende. Utan sömn fyller jag ingen funktion till något. Lennox har ju som ni vet varit lite halvbökig på nätterna sedan han kom och vi har gjort både bu och bä för att försöka förändra det, men ingenting har hjälpt eller fungerat mer än att ge honom tutte på natten. Då får vi alla sova - även om det ger mig lite lätt ryggskott att liggamma en bebis 8-9 timmar i sträck så är det värt det. Sömn = glad bebis = glada föräldrar.
Nu däremot så är det faktorer som vi inte kan påverka. Att han har ont försöker vi att dämpa. Att han vill ha närhet försöker vi att ge i fullaste mån. Men på nätterna är vi som zombies allihopa... Lennox skriker rakt ut - dels för att han är så överjävligt övertrött... Mitt tålamod brister när man försökt med precis allt, gång på gång på gång. Sebbe försöker med allt han också, men den enda Lennox tittar på och vill åt är mig.
I natt.... i natt fick vi sova helt okej! Och jag känner mig verkligen som en helt annan person. Som en ny människa! Jag vill typ skrika rakt ut - "JAG ÄR PIGG TJOOOHOOOO!!! COME ON LIFE - BRING IT ON"... Och skönt må det även vara för Lennox som förmodligen inte haft så ont (eller så sov han bara av ren utmattning, vad vet jag!).
Jag ÄLSKAR min unge så sjukligt mycket. Allt man vill är att göra honom nöjd och se till att han har det bra... eller nej - ha det bäst. Att få tillbringa varje dag ihop med en liten krabat som är som en slags korsning mellan mig och Sebbe är ren magi. Att se honom växa och göra framsteg. Att mötas av leenden. Att få ett glädjeskrik när man kittlar honom under tårna. Att se på honom när han sover. Pussa honom på pannan. Höra hans andetag. Det är ljuvligt och gör verkligen så man orkar på något sätt ändå.
Nu får vi hoppas att vinder vänder och skänker oss en smärre dos energi. Nu får vi hoppas att allt som gått fel den senaste tiden (det är fortfarande inte utrett och OK med vår mäklare tex.) snart reder ut sig. Sen håller jag alla mina tummar och tår, korsar både armar och ben och hoppas att Sebbes mamma går stark ur vad som hände här om dagen då hon åkte in akut på sjukhus igen. Hon ligger kvar och vi kommer nog att åka ner i helgen ♥ Som Sebbe sa - nu ska vi ta tillvara på tiden med våra nära och kära. Gör det du med... man vet aldrig vad som väntar runt hörnet!
All kärlek!
Styrkekramar ❤️