Balans

Hej fina du!
 
Dagarna säger bara swoooosch och så är dom förbi. Även fast vi inte kommit in i det riktiga ekorrhjulet ännu så bara snurrar det på. Inskolningen går fortsatt bra. Jag säger hittills! Måste alltid säga hittills när det gäller sånt för jag har erfarenhet av att om jag säger "Åh, vad bra det går!" så kommer det en känga i huvudet sedan när det sker det motsatta :) Jag tror på sånt. Man får liksom inte säga "Vad skönt att det inte var någon kö här!", för då hinner man inte komma längre än runt hörnet så blir det tvärstopp.
 
Jag har gått och blivit dålig. På ganska många vis kan man säga! Min kropp har ställt sig ungefär 2 cm ifrån en vägg... jag har inte snuddat den riktigt än, men gör jag ingen förändring så säger det "pang". Legat inlagt på Huddinge Sjukhus har jag hunnit med i veckan men kraftiga magsmärtor och jag har åkt på en snuva som heter duga. 
 
På Huddinge sjukhus var jag in en sväng för jag hade så vanskligt ont. Efter min första undersökning föll tårarna som att jag var 3,5 år och totalt hjälplös. Jag vet inte riktigt hur det känns när man är utbränd. Jag vet inte hur det känns när man är påväg mot väggen. Men jag är inte långt borta om jag får chansa samtidigt som jag känner efter. 
 
Jag är väl en höjdare på att bara tuta på. Hela tiden ska jag tillåta mig själv vara överallt! Jag klarar ALLT själv och det är inga konstigher att bygga rom på en dag. Vid tre tillfällen tidigare har jag legat inlagd ett par dygn på sjukhus för min mage. Jag borde ha lärt mig! Men det är liksom jag på något vis. Det sitter i min ryggmärg att vara alla till lags, att orka och fixa med allt som både jag själv och andra bestämmer mig att göra.
 
Nu känner jag att jag dragit i handbromsen. Och det var nog därför tårarna kom där på britsen på sjukhuset! För att jag blir så naket rädd och medveten om att jag gör fel som inte lyssnar på min kropp förrän den måste säga till ordentligt. Jag har verkligen bromsat! Hela den här veckan har jag försökt samla både min kropp och mina tankar. Vart vill jag? Och när ska jag. Och hur ska jag. 
 
Den här hösten och kommande vintern blir det inget annat än fokus - hälsa. Nu är det på tiden att få ordning på kroppen och hitta en balans.
 
Balans får nog bli rubriken från och med nu. Balans är ett sådant kraftfullt och mäktigt ord som är nog så viktig. Att ha balans i livet och i kroppen... det blir mitt fokus. 
 
Ikväll ska jag till en Osteopat och gå igenom kroppen (främst nacken för att förhöja syresättningen till hjärnan) och efter det ska jag träna Crossfit i den mån och takt jag mäktar med. Vet att det låter konstigt med det sistnämnda men faktum är att jag måste åka dit även för psyket. Tar jag mig inte dit så kommer jag aldrig göra det. Med eller utan magsår - någonstans måste man börja. Bara jag gör det i min takt. Det är viktigt!
 
Tack för att du lyssnade på mitt tjabbel ♥ 
 

En härlig surprise!

Godmorgon fina du!
 
Hoppas allt är väl med dig. Jag har en blandad känsla av ett djupt lugn och totalt kaos i kroppen hehe. I helgen hade vi möhippa för en mycket älskad vän... en dag som vi planerat läääänge och som man varit asnojig över att avslöja! Men vi lyckades överaska och dagen blev perfekt. Massor av skratt, roliga aktiviteter och det avslutades med dans på Cliff Barnes så man hade ont i dansfötterna dagen efter :) 
 
I 2 veckors tid har jag suttit och målat tröjor till oss för hand. Så roligt och faktiskt blev det rätt bra för att vara gjort för hand! 
 
Å vad det är roligt med sånt här fix!
 
 
Alla fick en varsin tröja inkl blivande bruden!
 
 
 
 
Efter en cykeltur med diverse uppdrag för blivande bruden, en god brunch och massa härliga skratt for vi in till stan för lite sumobrottning följt av middag och utgång. Svinkul!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kvällen blev bara suddigare och suddigare, så också bilderna ;) hehe. 
 
Idag är det ny vecka igen. Lennox har börjat med någon inte-så-välkommen-ovana och vaknar runt 4 på nätterna och tror att han ska gå upp. Säger "mmmm" i hopp om att få komma upp! Vi har alltid gått upp och gett honom lite nattamat tidigare de få nätter han vaknat och sagt "mmm".. Är man hungrig så är man hungrig liksom. Men nu är det som att han förstått att om han säger så, så får han komma upp! I natt fick han komma in i vår säng... något som vi också tidigare haft lite som "big no, no" eftersom han i 11 månader av sitt liv sovit i vår säng och hållt mig vaken var och varannan timme. När vi flyttade hit till Tullinge och jag slutade amma så har han fått sova i sin säng, i sitt rum. Om han vaknat är det omnattning där som gäller, just för att han ska få känna trygghet i sitt rum och sin egen säng. Och det har funkat jättebra, på alla sätt och vis. 
 
Fortsätter dom här vakna-vid-4-och-tro-att-vi-ska-starta-dagen-då-nätterna så får vi nog hitta en ny rutin. Sova mindre på dagen eller liknande. Det visar sig!
 
 
 
 
Förskoletajm imorse! Jag har precis vinkat hej då och provar nu att lämna honom själv en stund. Jag ska gå tillbaka till lunch och äta tillsammans med dom. Han har börjat förstå så mycket! Imorse sa jag "ska vi gå till förskolan Lennox?" och han ljöd "jaaaaa" högt och gick mot dörren. När vi kom till förskolan for han rakt in, satte sig på rumpan vid sin plats i kapprummet och ville ta av sig skorna. In kom det sedan en kompis varpå L sa "heeeej".. Så himla gulligt och så skönt att det hittills fortsätter gå bra. 
 
Har iofs ingen aning om han skriker rösten av sig där just nu, men då skulle dom såklart ringa och det har dom inte gjort än så länge. När jag vinkade och sa hejdå visade han mig bara en boll han höll i handen och vände håll. Ingen hejdå-puss där inte ;) Såna här dagar kommer nog såklart gå upp och ner. Vissa dagar kommer nog vara hindersfria och en del vara lite ledsna. Men så är ju också livet på något vis. Ups and downs. 
 
Ikväll börjar jag och min vän Madde på en nybörjarkurs i Crossfit. Är taggad mentalt och hoppas att kroppen följer samma spår! Jag får känna efter ordentligt med tanke på beskedet jag fick förra veckan och den inre stress som försiggår i min kropp. Jag tror det kommer gå bra! Och extra roligt att göra det ihop med en fantastisk vän. Det blir en rolig start på hösten!! 
 
Ha en riktigt fin dag ♥

WAKE-UP-CALL

Godmorgon!
 
Har precis satt mig ned i soffan efter en lång och skön dusch. Lennox sover ännu och jag ska förbereda oss för dagens agenda som är inskolning 9-15. Det skall packas med kudde och filt, lite mer extra kläder osv. 
 
Jag var på en hälsoundersökning igår. En sån där grundlig där man får reda på det mesta om ens kropp och knopp. Rent krasst fick jag mig en känga och ett rejält wake-up-call då testet visade en hel del ohälsa och stress. Inte helt otippat kan jag meddela då jag i stora lag "misshandlat" min kropp under drygt 2 års tid nu. Detta har jag ju nämnt tidigare, hurvida jag trampade i gyttjan när jag var gravid och fick cravings på semlor och princesstårtor ;) och på den vägen är det med alldeles för många stillasittande dygn som prick på i:et. 
 
Testet visade att jag är på god väg mot att få diabetes, att jag har syrebrist i hjärnan, inflammation i bukspottskörteln och tarmarna och därmed också kan kontateras glutenintollerant. Det sistnämnda borde jag ha slutat med för länge sedan med tanke på att jag haft en del krångel med magen. Min kropp är också dränerad på vätska och jag ligger för högt på insulin, så lågkolhytdratskost är typ A och O för mig nu framöver. 
 
Så nu min vän, nu är det verkligen livsstilsförändring som gäller med en rejäl omkullkastning vad gäller kost och träning. Hon rekommenderade mig inte att träna något högintensivit (hej hej crossfitkurs som börjar om en vecka!) utan långsamma promenader samt inte allt för pulshöjande träning. Nu har jag ju bokat den här crossfitkursen och jag är mentalt förberedd på att gå på den... och det ska jag också. 
 
Men mycket riktigt så bör jag även få in mer motion i min vardag som inte rakt upp och ned är styrkelyft utan är ren och skär motion. 
 
Hej Nicole, släng dig i väggen. Dags å ta tag i dig själv nu!