Gasen i botten mot 30!
Halloj!
Äntligen, äntligen, äntligen börjar jag bli frisk. Lite hosta kvar men i övrigt mår jag nu bra! Lennox ligger på samma nivå. Hostig men pigg!
Det känns skönt att vara bättre eftersom den här veckan är lite av en gasen-i-botten-vecka. På fredag fyller min sambo, tillika bästa vän och stora kärlek 30 år! Det ska såklart firas i helgen. Till en början ville inte Sebbe ha något firande men vi sa att vi skulle hålla det småskaligt. Och vi borde ha känt oss själva tillräckligt väl för att veta att vi är två personer som ÄLSKAR bjudningar och fixa, trixa och styra.
Så det som skulle bli ett litet kalas ser ut att bli ett välfyllt firande i form av "Spansk afton" med tapas och massa cava! Å så kul. Fira smått kan man göra i nästa liv :) När man får tillfälle att bjuda hem folk ska man passa på! Det blir en salig blandning av familj, släkt och vänner. Precis som vi gillar det. Nära och kära under samma tak. God mat och trevligt häng.
Titta stolen jag fyndade på blocket igår. En så gott som oanvänd STORSELE-fåtölj från 2013. Den säljs bara i svart idag som vi varit inne på att köpa, men när jag hittade den här naturfärgade stolen fanns det ingen tvekan! Så nöjd.
Här i sitter jag och skriver till dig nu!
Vad hände med vädret? Snön faller och det känns som dagens stora snackis om inte det som hände i Rinkeby i natt tar ledningen. Vad fan (ursäkta svordomen!!) är det för värld vi lever i? När kan vi lägga våld och krig åt sidan? Ibland kan jag bli mörkrädd över framtiden... som att man inte riktigt kan lita på den värld vi befinner oss i. Det sker skjutningar på öppen gata dagligen. Vi översköljs av krig som försätter människor på flykt, våldsbrott, våldtäkter och diverse hemskheter. Det är lätt att blunda för det när man själv befinner sig i en trygg, ombonad och kärleksfull miljö - i sitt eget hem med sin egen familj. Men ibland kan jag inte sluta fasa över att det finns människor (framförallt barn!) som far illa och som inte får känna den trygghet jag själv känner. En trygg miljö borde vara en självklarhet för alla.
Jag kan titta på Lennox ibland (faktiskt rätt ofta!) och fyllas med tacksamhet. Jag är glad för att vi är friska (vad är väl en liten förkylning hoho), mår bra och har tak över huvudet. Jag fylls av kärlek av att se min son få upptäcka världen. Att höra honom skratta, gråta, vara glad, bli arg.
För stunden väntar jag på att L ska vakna och därefter ska vi åka in till stan! Jag ska ha möte med jobbet eftersom en viss person ska börja jobba inom kort. Jag längtar faktiskt! Det är en sådan ovärdelig lycka att få arbeta med sitt intresse och ens hobby. Framförallt trivs jag så in i bomben bra på företag med alla dess kollegor och allt det runtomkring.
Jag kommer ha det bästa av två världar från slutet av mars till början av september. Hemma med Lennox mån, tis, onsdag och jobba torsdagar och fredagar! :) Så borde det vara föralltid hehe.
Ha en skön dag i snön!
Jag kände mig inte redo för den faktiskt.
All kärlek!