Att vara sjuk suger

Godmorgon!
 
Hoppas allt är väl med dig och att du har en god start på veckan. Eller på året kanske jag ska säga med tanke på att jag inte hunnit uppdatera särskilt mycket här i januari. Flytten har tagit mycket på krafterna men sedan har vi också varit otursdrabbade av baskilusker i alla dess former. Våra första dygn i huset fylldes av magsjuka och sedan har vi en son vars återigen fått massa tokiga exem och utslag. En reaktion där hela hans kropp blossade upp med prickar. 
 
Sedan lite mer än en vecka tillbaka går Lennox under utredning för mjölkproteinallergi. Vi var in till Barnsjukhuset Martina i början på förra veckan och fick träffa en sjukt bra läkare. Äntligen! Äntligen en läkare med visionen om att inte proppa i en massa medicin utan som istället vill hitta den bakomliggande orsaken till Lennox problem. Den här läkaren var ganska övertygad om att L har en allergi mot komjölksprotein. Så sedan i måndags förra veckan har han varit fri från detta och nog tycker vi att han mår bättre. Utslagen har lagt sig även om det emellanåt fortfarande känns som att det är något som spökar med hans lilla mage. Har visserligen hört att det inte är helt ovanligt med fler allergier.
 
Det är ett riktigt detektivjobb det här! När ingenting visar sig på pricktester eller blodprover pga av att han är för liten får man köra uteslutningsmetoden. Och det är det vi gör under denna utredning nu! 
 
Jag har slutat amma. Fyra ord som jag trodde jag skulle säga när Lennox var 22 år hehe... Skämt och sido - med tanke på hans förmodade allergi så kändes det ganska aktuellt med att sluta amma. Nog för att jag också kan hålla mig fri från mjölkprotein men i det stora hela handlar det för oss om att ersätta snuttandet mot annan form av kärlek och närhet. Så från i tisdags förra veckan så har L sovit i sin egen säng (i eget rum) utan mat på natten. Första natten var ren och skär ångestladdning för oss alla tre här hemma. Främst för Lennox som såklart inte alls förstod varför han inte ska få ligga och småmysa och snutta som han gjort i hela sitt liv, men också VÄLDIGT svårt för mig eftersom jag känner mig som en rejäl bov i dramat. 
 
Andra natten gick betydligt bättre. Inte alls lika ledsen när han vaknade till på natten. Tredje natten gick finemang och fjärde natten sov han i sin egen säng (i eget rum) från 19-06. När vi vaknade av ett glatt kvittrande innefrån Lennox rum vid 6 på morgonen höll vi på att få en chock :)) Sen har det gått lite upp och ner. Vissa nätter klockrena, andra nätter konstant uppvaknande. Och jag antar att det är så det kommer att fortsätta!
 
 
Att ha tagit bort nattmaten och sedan vi slutat med amingen har vår föredetta matkinkiga son blivit helt matgalen!! Och det känns så härligt att se. Även om maten i det här fallet hamnade mer på golvet än i munnen så blir han helt till sig så fort man hintar om mat. 
 
 
 
 
 
 
 
Sakta men säkert kommer vi mer och mer i ordning här hemma. 
 
Rena kläder känns som ett minne blott :) 
 
I helgen fick jag äntligen nyttja min födelsedagspresent som jag fick av Sebbe i höstas när vi var i Frankrike. Musikalen "Mamma Mia the party" på Tyrol. Lennox var hemma med morfar och moster!
 
 
Musikalen var bra och jag och Sebbe hade en riktigt trevlig dag på tu man hand. När vi kom hem igen sa pappa att "oj vad tiden gick snabbt"... Jag tar det som att allt gått bra :)) Och det gjorde det...
....till synes ;) 
 
Den här veckan startade med lite fler baskilusker här hemma. Jag har åkt på en rejäl förkylning och har legat deckad i två dygn nu. Känns hopplöst det här! :) Min största önskan nu är att vi alla tre får må bra... det finns så mycket jag önskar göra. Dona i huset, promenera och gå på öppna förskolan med lilleman, träffa goda vänner och bara ha det gott. Att vara sjuk suger! 
 
Ha en fin tisdag! 
Solen skiner och jag ska snart klä på mig och Lennox och ge oss ut på en kort promenad. 

All kärlek